Nerslag i verkligheten

Nerslag i verkligheten

eller i dess närhet.

Allt är inte väsentligt som skrivs här. Men heller inte oväsentligt.

Julsånger enligt svensk standard

LäsvärtSkapad av Lena 21 dec, 2009 21:38

Mitt i denna kavalkad av julfavoriter började jag fundera på vad som egentligen utmärker en julsång. Vilken tur att jag har tillgång till ”Julhandboken 1999” som är utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, numera Swedish Standards Institute. Även om den är 10 år gammal har säkert inte grunden förändrats. Så jag kollar, först lite definitioner:

> Allsång, musikstycke som ska sjungas av alla närvarande.

> Julord, ord innehållande begrepp med julanknytning, t ex bock, gris, klapp och tomte.

> Julsång, årstidrelaterat musikstycke bestående av såväl melodi som text, vilket är tillverkat med avseende på att framföras huvudsakligen under veckorna 49-52 samt den 13 januari.

Textkrav

Text till julsånger ska rimma. Versraderna ska vara parvis rimmande enligt någon av modellerna A-A-B-B eller A-B-A-B. Varje versrad ska innehålla minst ett julord.

Melodikrav

Julsångsmelodi skall vara högst 16 takter lång och omfatta högst en oktav. Melodin ska vara munter och medryckande, såvida den inte har religiös anknytning.

Framförandekrav

Vid allsång skall julsång framföras i C-dur. Kravet gäller inte generellt för lucior med följe(SS 09 09 90) och vid julgransplundring(SS 09 90 87). Julsång med religiös anknytning framförs lämpligen i a-moll.

Vid elektroniskt eller mekaniskt framförande ( på t ex speldosa, ljudkort till dator eller uppringningssignal till mobiltelefon) får, såvitt framförandet sker i offentlig miljö, på allmänt kommunikationsmedel eller på arbetsplats etc, en och samma julsång framföras under högst tio minuter per timme. Här avses inte avskiljt framförande för personligt bruk i hemmet.

Jag tycker nog att mina favoriter klarar kraven, vilken tur att jag prickat in riktiga julsånger!

- - -

Förutom julsånger kan man läsa om standarder för julbad, julstädning, julgran och fallprovning för pepparkakshus. Torr, svensk, byråkratisk humor när den är som bäst!

Röster i MP3-spelare och CD

LäsvärtSkapad av Lena 16 feb, 2009 21:43

Ljudböcker är ett bra sällskap när jag kör bil. Någon gång har det nästan känts som jag skulle kunna köra något extra varv runt kvarteret för att få höra klart kapitlet. Och givetvis har jag hittat några favoritröster. I några fall tillhör rösterna också de som ligger bakom boken. Och det gör bara hör-upplevelsen större.

Karin Alvtegen, läser egna böcker. Hade redan läst Skuld, Saknad och Svek när det var dags att lyssna på Skam. Så att förutsättningarna var de bästa anade jag redan. Alvtegen skriver om starka känslor och väldigt avklätt. Det går utan problem att identifiera sig med olika karaktärer, även om jag inte varit i närheten av deras situationer. Att dessutom få ta del av boken uppläst med hennes egen inlevelse var riktigt bra. Sen ska man väl inte tro att det är släktskapet med Astrid Lindgren som bryter igenom i rösten. Men förmodligen nån dialektal intonation som är lika, och gör att jag känner igen mig. För vem har inte hört Astrid läsa sagor. Är väldigt nöjd med att jag har Skugga att se framemot.

Håkan Nesser, läser egna böcker. De flesta Van Veeteren-böckerna har jag läst, och sett ett antal filmatiseringar. Men jag har fastnat ännu mer för Barbarotti! Har lyssnat på både Människa utan hund och En helt annan historia. Bra människobeskrivningar, smarta intriger som verkligen lyckas utspela sig i det lilla. Nesser skapar stor dramatik i vardagslivets små händelser. Väver skickligt ihop sina historier. Och hans röst förmedlar det på ett makalöst sätt. Han vårdar verkligen sitt skrivna ord när han läser upp det.

Peter Andersson, passar fantastiskt till hårdkokta deckare. Just nu är det Anderssons röst som gör mig sällskap när han läser Domen av John Grisham. Och någon eller några Harry Bosch-deckare av Michael Connelly har det också blivit. Och som sagt den där Anderssonska rösten är precis vad som bidrar till att en tät deckarhistoria blir ännu lite tätare.