Nerslag i verkligheten

Nerslag i verkligheten

eller i dess närhet.

Allt är inte väsentligt som skrivs här. Men heller inte oväsentligt.

Åldersnoja? -Nåja...

VäntatSkapad av Lena 26 mar, 2010 22:54

Nej, jag skulle väl själv vilja påstå att jag inte har nån våldsam åldersnoja. Känner mig rätt bekväm i min ålder, och det är ju oundvikligt att åren går. Men i veckan blev jag påmind om en av mina återkommande betraktelser genom åren. Det där när jag lägger märke till hur märkvärdigt unga "vissa" kan vara.

Min första riktiga notering var poliserna. Delvis tror jag det hänger ihop med att mamma jobbat på polisen. Eftersom jag var en del hos henne på jobbet och hälsade på så "kände" jag många av poliserna i stan. Sen plötsligt kände jag inte igen nån tyckte jag. Och det verkade så himla unga dessutom, som att de skickade ut praktikanter på patrull utan nån handledare...

Sen var det några år senare när jag var på sjukhuset med en släkting. Och in kom en väldigt ung tjej, häpnade när det stod underläkare på namnskylten. Straxt efter kom en minst lika ung kille och på hans skylt stod det läkare. För jag vet att läkarutbildningen är rätt lång och inträffar efter gymnasiet. Jag vet dessutom att de gör någon form av AT-tjänst innan de är klara. Hur de hunnit med allt förstår jag inte riktigt eftersom de kändes tio år yngre än jag... Och jag var väl bara 24-25 eller få se var det 35?

Har också noterat att fastighetsmäklare kan vara väldigt unga. Men de kan säkert vara kunniga ändå...

Så i veckan kom dråpslaget. När jag gick från jobbet stötte jag ihop med en studiebesöksgrupp. De hade skyltar på sig och på skyltarna stod det PRO. Sade jag att jag tyckte att de såg rätt unga och fräscha ut en del av dem? Men jag bestämde mig raskt för att det en del förtidspensionärer. På något annat sätt kan det inte hänga ihop faktiskt.

Nu får det faktiskt räcka, jag har förstått att jag är medelålders.

- - -

Nu vill jag bara notera i blogginlägget att jag faktiskt inte har nån åldersnoja. Och det är sant.